tisdag 25 februari 2014

Leksaksindustrin

Leksaksindustrin är en storindustri och omsätter ca 84 milj usd totalt sett i hela världen. Det är delvis en väldigt fragmenterad bransch, delvis oligopolliknande. Det finns en mängd mindre aktörer som har ett fåtal produkter i sin produktportfölj men enbart ett fåtal riktigt stora globala jättar.



Den traditionella leksaksindustrin är dock stagnerande. Totalt sett växer den knappt, 1-2% årligen i mogna marknader så som USA. Det leder till att många mindre branschaktörer slås ut alternativt köps upp av de stora jättarna. Denna utslagning av mindre, samt uppköp, är det som generellt sett verkar driva den underliggande tillväxten hos de stora leksaksättarna.

Vilka är de då?

Störst till omsättningen är amerikanska och börsnoterade Mattel med ca 6,4 miljarder i omsättning.

Danska, och privatägda, Lego kommer på andra plats med ca 4,6 miljarder i omsättning och är egentligen den branschaktör som sticker ut på så sätt att man verkar kunna lyckas växa "på egen hand". Ej nödvändigtvis på bekostnad av andra, mindre, aktörer. lönsamheten de senaste åren verkar också vara näst intill löjeväckande hög men några exakta siffror har jag ej skakat fram än.

Därefter kommer amerikanska och tillika börsnoterade Hasbro med ca 4,1 miljarder i omsättning.


Därefter kommer japanska, och på Tokyo börsen noterade, Namco-Badai. Omsättningen ligger på ca 4,7 miljarder usd men nu är Namco-Badai inte ett renodlag traditionellt leksaksbolag utan har ocskå en hel del videospel m.m. Drygt 1/3 kan hänvisas till försäljning av traditionella leksaker d.v.s. ca 1,6 miljarder usd.

Videospelsmarknaden är, till skillnad från den traditionella leksaksmarkanden, en marknad med stark tillväxt. Försäljningen har de senaste åren i medel växt med ca 7-10%. Idag uppgår världsmarknaden till ca 76 miljarder usd d.v.s. så har den snart gått om den traditionella leksaksmarknaden. Den, samt leksaksindustrin, är därmed större än musikindustrin (ca 35 miljarder usd) och filmindustrin (ca 27 miljarder usd).

Jag drar några slutsatser från detta.

1) Den traditionella leksaksindustrin är en jättemarknad där de fyra största aktörerna har drygt 1/6 av marknaden tillsammans. Barn och föräldrar lägger helt enkelt ned en hel del pengar på leksaker och detta köpbeteende verkar bestå.

2) Den traditionella leksaksmarknaden verkar ha stagnerat (omsättningen har varit näst intill stillastående i 10 år) och de olika bolagen kannibaliserar på varandra. En process som verkar leda till att de större (i kraft av sin storlek) slår ut de små.

3) Av döma av marginalerna för de stora aktörerna så råder det tydligen ingen prispress. Priset verkar inte vara avgörande när det kommer till leksaksförsäljning. Mattel har rörelsemarginaler på ca 16%, Hasbro ca 12% och Namco-Badai ca 7% på sin leksaksförsäljning.

Just marginalerna kan vara värt att titta lite extra på. Bruttomarginalen har för t.ex. Mattel förbättrats de senate åren. Lite efterforskningar pekar på att leksaker består av en hel del plast och en viktig kostnadspost när det gäller kostnad för varor är frakt- och distributionskostnader (de tillverkas i lågprisländer och ska sedan fraktas till där de köpstarka konsumenterna finns). Båda dessa faktorer är beroende av oljepriset. Således, lågt oljepris leder till något bättre bruttomarginal, högre oljepris leder till något sämre bruttomarginal.

Vad kan vi mer kika på?

Den finansiella ställningen verkar vara godkänt för både Mattel, Hasbro och Namco-Badai. ROE för de tre aktörerna ligger (baserat på 2013) på 28%, 18% respektive 14%.

Värderingen ligger på, runda slängar,  Mattel PE 14 och 4,3% direktavkastning, Hasbro PE 17 samt 3,2% direktavkastning och Namco-Badai PE 16 och 3% direktavkastning.

Vad anser du? Är leksaksindustrin som bransch en, totalt sett, för stagnerande industri och ska man istället satsa på videospel? Eller ska man ignorera makrotrenden och satsa på lågt värderade bolag, även om de verkar i en till synes stagnerande bransch? Är mina ovanstående slutsatser riktiga och relevanta?

Läsarbrev

Fick nyligen ett mail som efterfrågade ett inlägg om hur man handlar amerikanska aktier.

"Hej!

Tack för en läsvärd blogg. Skulle ett inlägg kunna ge tips om hur man kommer igång med att handla amerikanska aktier? Hur har du gjort? Åtminstone tidigare har det varit förenat med höga avgifter i alla led. Min far ägde aktier i GM för länge sen och fick checkar hemskickade med posten varje kvartal som banken skulle ha större delen av när de växlades in till sv. kronor. 

Mvh XXX"

Så här kommer en kortare förklaring från min sida.

Nu för tiden är det varken särskilt svårt eller dyrt att köpa amerikanska aktier. Dock kan det skilja sig en del mellan avgifterna mellan olika banker. Bloggaren Gustavs aktieblogg har gått igenom vilka banker som håller lägst avgifter: Utrikeshandel - vilken bank är bäst?

Kontentan av Gustavs jämförelse blev att någon av nätbankerna höll lägst avgifter.

Eftersom denna blogg är med på länklistan på Avanzas Blogg så tänker jag helt enkelt återgälda tjänsten genom att i första hand tipsa om, och länka, till just Avanza. Man kan naturligtvis dock vända sig till den andra stora nätbanken, Nordnet, om man hellre vill det.

 Hos Avanza kostar det 13,95 usd d.v.s ca 90 kr per affär man gör om man öppnar en vanlig basdepå där.

Har man e-legitimation så går det väldigt snabbt att öppna ett aktie- och fondkonto. Det är bara att följa instruktionerna. Vill man skapa en mer direkt kontakt och ställa frågor finns allehanda möjligheter här: Kontakta Avanza

Det är sedan bara att flytta in pengar till kontot. Det går även sätta upp månadsinsättningar som sköter sig automatiskt så att man får en summa varje månad att handla för på depån. Själva köpet av aktier är heller inte krångligt utan man söker helt enkelt på den aktie man önskar köpa och trycker sedan på köpknappen. Anger antal aktier, kurs o.s.v. Voila!




Utdelningarna kommer sedan in automatiskt på kontot. Inga checkar behövs lösas in. Det är med andra ord inte särskilt mycket krångligare att handla amerikanska aktier än t.ex. svenska.

Spread-kostnader förekommer när det gäller handel i annan valuta än sek. För Avanzas del, när det gäller en vanlig depå, sägs följande:

"Vid handel med utländska värdepapper och fonder i utländsk valuta växlar Avanza Bank automatiskt aktuell valuta för din räkning. Spreaden på växlingarna, dvs skillnaden mellan köp- och säljkurs i aktuell valuta är då 0,5 %. Som ett alternativ till detta kan du öppna ett valutakonto där du själv kan välja när i tiden du vill växla (gäller ej fonder). Vid manuell växling är spreaden från 0,15 % och du kan se den aktuella spreaden direkt i växlingsfunktionen som redovisad köp- och säljkurs."

Man kan alltså välja på om man vill låta Avanza ta hand om valutaväxlingen och betala 0,5% i spread-kostnad eller så skaffar man ett valuta-konto så man t.ex. kan hålla us-dollar på kontot och växlar "manuellt". Då blir spread-kostnaden 0,15%. Nordnet har samma avgiftsnivåer på spreaden som Avanza.

Mig veterligen kan mej ej ha valutakonto i ISK (investeringssparkonto) eller KF (kapitalförsäkring). Där är spead-kostnaden alltså 0,5% för de två ovannämnda bankerna.

 Är det något annat som du som läsare vill tillföra när det gäller handel med amerikanska aktier?
 

lördag 22 februari 2014

Analys av Mattel


Efter att kursen fallit bl.a. p.g.a. vikande leksaksförsäljning i USA under Q4 så blir det extra intressant att ta en närmre titt på världens, till omsättningen, största leksakstillverkare, Mattel utifrån mina ratingkriterier.  

Mattel utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer allehanda leksaker. Utbudet sträcker sig från allt i mellan dockor till bilar. Kända varumärken som Mattel äger är t.ex. Barbie, Monster High, American Girl, Thomas and Friends, Byggare Bob och Hot Weels. Man betalar också royalties för rättigheterna att tillverka och saluföra en del Disney-Pixar klassiker så som Toy Story, Disney Classics m.fl.




Vill man förenkla så kan man säga att Mattel är mer inriktat mot flickleksaker och leksaker till barn i tidigare år. Branschkollegan och världens näst största leksakstillverkare Hasbro är mer inriktat mot pojkleksaker och leksaker till barn i skolåldern.

Geografiskt stor Nordamerika 2012 för 56% av försäljningen. Därefter kom Europa 24%, Latinamerika 14% och Asien 6%. Det är Latinamerika och Asien som uppvisar mest tillväxt.

Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE/NASDAQ.

Mattel är noterat i New York, NASDAQ. Ticker MAT.

Mattel bedöms klara kriteriet.


Ägare

Institutionella ägare varav de största har ca 6-7% ägande.

Mattel klarar ej kriteriet.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja. Mattel ger utdelningar kvartalsvis. Förra året landade utdelningen på 1,24 usd/aktie. Nyligen föreslogs en utdelningshöjning till 1,52 usd/aktie.  5-års medel är på 1,05 usd/aktie att jämföra med vinsten under samma period på i medel 2,06 usd/aktie. Det ger en utdelningsnivå motsvarande ca 51%. 

Utdelningstillväxten kan sägas vara "ojämn". Utdelningarna var t.ex. stillastående mellan 2007 och 2009 men sett till det senaste 10 åren så är den ändock ca 11-12% årligen i medel. M.a.o. gör man ett "ryck" då och då.

Mattel lägger ungefär lika mycket på återköp av aktier som på utdelningar. 20 % av aktierna har återköpts under en 10 års period.

Kassaflödet bedöms vara relativt starkt. 2012 gjorde man ett större förvärv vilket naturligtvis satte sina spår i kassaflödet, men mellan tummen och pekfingret så är fritt kassaflöde ca 1,80 usd/aktie i medel sett över de senaste 5 åren d.v.s. strax under redovisad vinst.


Mattel bedöms klara kriteriet.



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Omsättningen är tämligen stabil och ökar visserligen inte stort över tid men väl med ca 2-3% årligen i medel. Man verkar vara relativt konjunkturoberoende. Varken råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut eller börsens svängningar verkar påverka bolaget nämnvärt.

Mattel bedöms klara kriteriet.



Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej. Kostnader för R&D är i stort obefintliga. Den stora kostnadsposten är av förklarliga skäl kostnad för sålda varor, men förutom det är marknadsföring en viktig post. Man är ej beroende av att lyckas med ständigt nya produktlanseringar för att upprätthålla försäljningen.

Mattel bedöms klara kriteriet.



Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja. Vinsten är tämligen stabil och även om inte omsättnings- och vinsttillväxten i sig är så stor så verkar återköpen av aktier ändå ge en relativ fin utveckling sett till per aktie. Vinsten för 2013 landade på 2,58 usd/aktie. 3-års medel är 2,33 usd/aktie. 5 års medel är 2,06 usd/aktie.




Vinst per aktie har ökat med ca 11-12% per år. Det är ungefär dubbelt så mycket som den underliggande egentliga vinsttillväxten varit.

Edit: Den underliggande vinsttillväxten har mer exakt legat på ca 7% per. En hel del av förbättringen kommer från förbättrade marginaler.

Mattel bedöms klara kriteriet.


Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital är på 3,3 miljarder usd. Long Term Debt på 1,6 miljarder usd och andelen totala skulder på 3,1 miljarder usd. Debt/Equity 0,94 (ÅR 2013). Kassan motsvara ca 3 usd/aktie.


Mattel bedöms klara kriteriet.




Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE ligger runt ca 24% som 5-års medel och rörelsemarginalen är  på ca 14%.

Det egna kapitalet har under den senaste 5 års perioden växt med ca 7-8% årligen sett till per aktie.

Mattel bedöms klara kriteriet.



Ledningen

Bryan Stockton är CEO och styrelseordförande sedan 2012 respektive 2013. Han har ett tidigare förflutet inom Kraft Foods. Finns en mängd "gubbar" i toppen och enbart en kvinna. Känns lite udda då bolaget ändå (som jag uppfattar det) har flickor som främsta målgrupp. Ledningen får godkänt då jag inte har något konkret att anföra mot men jag får lite vibbarna av att det är karriär, bonusprogram et.c. som är främsta incitamentet för ledningen i ett storbolag som Mattel.


Mattel bedöms klara kriteriet.


Information tillgängligt

Informationen är acceptabel. Det är fullt möjligt att bilda sig en egen uppfattning som konsument av bolagets produkter. Det är ingen udda bransch utan ganska lättförstårlig. Marknadsför leksaker, producera dem billigt, sälj så mycket som möjligt. 

Mattel bedöms klara kriteriet.



Marknadsmakt och marknadssituation

Efterfrågan på leksaker bedöms finnas länge än. Mattel har ca 16% av marknaden i USA d.v.s. drygt dubbelt så mycket som näst största aktören, Hasbro. 

De tre största och viktigaste kunderna är Walmart, Toys R Us och Target. Dessa tre stora kedjor står för drygt 1/3 av Mattels försäljning.

Man har en mängd välkända märken. Inte minst Barbie som är en amerikansk ikon-leksak som kan säljas till hyfsat goda marginaler. I alla fall i USA. Satsningen med Barbie i den snabbväxande marknaden Kina har dock visat sig lite lurigare. Det visade sig att kineser inte alls kan tänka sig betala mer för Barbie för att det är Barbie utan mest ser henne som vilken annan docka som helst. 

Näst viktigaste dock-varumärket är Monster High. Det har visat sig, inte minst under 2013, att Barbie säljer mindre och mindre. Å andra sidan säljer t.ex. Monster High dockorna mer och mer. Är man störst och äger alla populära dockor så är det nästan oundvikligt att varumärkena "kannibaliserar" på varandra.

Leksaksmarknaden har förändrats under senare år. Det går inte längre bara marknadsföra coh sälja leksakerna  i sig. Det mest framgångsrika konceptet är numera att sälja "stories" d.v.s bygga upp en historia med huvudpersoner, sidokaraktärer o.s.v. som marknadsförs via film, sociala medier, spel och så vidare. 

Digitala spel har tidigare ansetts som ett hot mot leksaksbranschen, men ses av de flesta nu mer som en möjlighet till ännu starkare marknadsföring.

Västvärlden får väl ändå sägas vara någorlunda mättad vad det gäller leksaker (hur många leksaker har ditt barn?). Stor potential ses i den framväxande medelklassen i tillväxtsländerna. De sägs också vilja köpa leksaker till sina barn när de får råd (jag har ingen anledning att misstro det). Det gäller dock för bolagen att anamma rätt ideer. Ett exempel är Barbie i Kina. Det visade sig att kinesiska föräldrar inte alls ville ha någon sportande eller festande Barbie. Storsäljaren i Kina visade sig nämligen vara en violinspelande Barbie. En kulturell och ambitös Barbie m.a.o. är tydligen vad kinesiska föräldrar vill ge till sina döttrar.

Mattel bedöms klara kriteriet.




Etiska aspekter

Jag har ingenting emot leksaker.

Mattel bedöms klara kriteriet.


Mattel får godkänt på 11 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: AA.


Slutsats

Med ratingen AA så är min syn på Mattel positiv. Bolaget har flera kvaliteer som jag själv uppskattar samtidigt  som det verkar ha förutsättningarna att avkasta helt ok.  

Nuvarande värdering (efter kursfall nyligen) gör bolaget ej mindre attraktivt, tvärt om.





Noteringar kring nuvarande värdering

Mattels kurs 22/2 2014: 35,60 usd (Topp 3 år ca 46 usd, botten ca 25 usd)


PE TTM (2013) 13,8

PE3 15,3

Direktavkastning 4,3% 




Vad är din syn på Mattel

fredag 21 februari 2014

Walmart


Walmarts affärer ser ut att stagnera något. Vinsten landade på 5,11 usd/aktie (underliggande). Bolaget gav tidigare ut en varning om att bokslutet inte skulle bli något som analytikerna skulle applådera.

Omsättningen landade på drygt 473 miljarder usd (469). Något som många analytiker anser Walmart och andra branschaktörer är utsatta av är ökande konkurrens från e-handeln t.ex. från Amazon. Walmarts egen e-handel ökade försäljningen med 30% men utgör fortfarande enbart ca 2% av den totala omsättningen.

Även om vi i västvärlden i mångt och mycket redan är "fullt uppkopplade" så har dock fortfarande enbart 2/3 av världens befolkning tillgång till internet. Många föreställer sig att e-handeln mycket väl kan fortsätta växa tvåsiffrigt i flera år till och förändra konsumenternas köpbeteenden. Vi får se. En av huvudaktörerna inom e-handel är som sagt Amazon och de omsätter i nuläget 74 miljarder usd. Det är en tredubbling från för 5 år sedan. Walmart har under samma perid ökat sin försäljning med totalt 16%.

Walmarts strategi verkar i alla fall att själva öka satsningen på e-handel samt utnyttja sitt logistiknätverk och öppna fler, mindre butiker. Allt för att göra det mer lättillgängligt och konsumentnära. Konceptet heter Walmart Express Stores.

Det finns väl i huvudsak tre köpbeteenden.

"Pantry-loading" Då man spenderar en hel del tid på att leta upp alla reapriser och ser till att fylla frysen i processen. Köp 3 betala för 2 ni vet.

"Fill-in trips" Då man snabbt svänger in för att komplementhandla t.ex. mjölk och pålägg.

"Mission Shoppers" Då man med en inköpslista, kundvagn i hårt grepp och bestämda steg navigerar för att hitta och inhandlar det där man bestämt sig för att inhandla.

Walmart Express konceptet fokuserar m.a.o. på s.k. "fill in trips".

Resultatet tyngdes av en del negativa effekter. Brasilien och Kina. Det har reserverats belopp, samt uppkommit kostnader för bl.a. stängning av butiker där. Totalt ca 0,20 usd/aktie vilket inte är småsummor direkt. Satsningar på expansion kan ibland betala sig. Ibland kostar de.

Tyvärr så var den annonserade utdelningsökningen tämligen låg. Utdelningarna som kommer ger under detta kommande verksamhetsår kommer landa på totalt 1,92 usd (1,88). Det motsvarar med andra ord inte alls de 11-12% i utdelningstillväxt som varit medeltillväxten årligen tidigare. Är detta det nya normala eller tar Walmart bara en paus?

Hur pass hotad är Walmart av den framväxande e-handeln? Är satsningarna utanför USA mer av ondo än av godo? Kommer Walmart komma igång med sin tillväxt igen eller har vi nått en platå? Hur pass säkert är Walmart? Frågorna är många, svaren finns i framtiden. Vad tror du om Walmart?

Kurs just nu 73 usd vilket motsvarar PE TTM 14,3 och en direktavkastning på 2,6%.

onsdag 19 februari 2014

Dela en Coke

Coca Cola rapporterade här om dagen. Rapporten utgjorde ingen glädjeläsning för den som sökte tillväxt. Tvärt om. Omsättningen och vinsten sjönk. Siffrorna låg mer på 2011 års nivåer.

Vinsten landade på 1, 90 usd/aktie (1,97) och det var väl främst inom kolsyrade drycker på sin hemmamarknad, USA och Mexico, som man såg en minskning av försäljning. Andra delar av verksamheten som t.ex. sportdrycker och juice går bättre, men det kompenserar inte riktigt.

Det här ska nu Coca Cola försöka åtgärda bl.a. via ökad satsning på marknadsföring.




2011 genomfördes en lyckad marknadsföringskampanj i Australien "Share a Coke". Samma kampanj, med namntryck på flaskorna, provade man bl.a. här  i Norden för inte så länge sedan. Även här lyckades den satsningen öka försäljningen av Coca Cola. Det verkar bli så att man lanserar en liknande marknadsföringskampanj på fler geografiska marknader nu i  år.

"Markets that have launched Share a Coke have experienced increased household penetration, higher immediate consumption volume and improved brand love scores as a direct result of this campaign. This is the kind of marketing that we love to invest in and we look forward to again sharing a Coke with millions of consumers around the world this year."

Eller som de sammanfattar det hela med.

"We are in a business where great marketing works."

Finns mer att läsa här:

CEO discusses Q4 2013

Bokslutsrapporten


Coca Cola har även köpt in sig i Green Mountain Coffee Roasters (Ticker: GMCR). Förhoppningen verkar vara att tillsammans med dem kunna utveckla och marknadsföra kapselmaskiner för kylda drycker, för hemmabruk. Liknande köp har gjorts tidigare i mindre nyare bolag som verkar ha potential bl.a. Zico och Honest Tea.

Coca Colas kurs just nu är ca 37,50 usd. Det motsvarar en PE TTM på 19,7.

Vad tror du om Coca Colas förutsättningar att öka sin försäljning? Vad det gäller kolsyrade drycker? Vad det gäller andra sorters drycker?


Edit: Höjd utdelning till 1,22 usd/aktie (1,12)



söndag 16 februari 2014

Ekornes

Ekornes är väl det närmsta s.k. turn around case jag har i portföljen. Det finns en och annan varningssignal som indikerar potentiell Value Trap.

En titt på bokslutsrapporten visar att botten verkar inte vara nådd än. Ekornes har det fortfarande tufft.

"Ekornes has not been growing for some time while sales revenues fell in 2013. This is not a satisfactory situation. Measures have therefore been initiated to adjust the price of the company´s products to better suit the situation Ekornes is experience in many markets."

M.a.o. Ekornes har låtit fabrikerna gå 4 av arbetsveckans 5 dagar under några veckor i höstas och dessutom har möbler reats ut. Detta har synts inte minst hos möbelkedjan Mio.

Ekornes har inte lyckats vända den negativa trenden. Vinsten per aktie för 2013 landade på 6,04 nok/aktie (6,95).

Ekornes säljer premiummöbler men det är ett segment som verkar ha det synnerligen tufft. Kunderna är inte beredda att betala dubbla priset för en norsktillverkad Ekornes fåtölj som för en tillverkad i Asien eller Baltikum. Så starkt är inte varumärket och även om jag själv finner Ekornes fåtöljer vara väldigt, väldigt bekväma så är prislappen också en helt annan.

Ekornes utsätts helt enkelt för en prisspress och måste för att inte tappa omsättning allt för mycket sänka sina priser. Vilket leder till marginalpress.

Tar man sig en titt på den svenska möbelmarknaden, d.v.s. möbelkedjorna som säljer till oss konsumenter så är IKEA den absolut största aktören med ca 42% marknadsandel. Det betyder att nästan varannan möbel som säljs i Sverige kommer från IKEA. Som vi alla vet så är IKEAs affärside att sälja billiga möbler.

Näst efter IKEA kommer en annan lågprisaktör Jysk med ca 8% marknadsandel. Därefter kommer Mio, ungefär lika stora som Jysk, som nischar sig mer mot stilmedvetna kunder. Det är Mio som säljer Ekornes möbler och det är alltså detta kundsegment som Ekornes möbler marknadsförs mot d.v.s. de mer stil- och kvalitetsmedvetna kunderna med kanske något bättre ekonomi än den genomsnittliga svenske möbelköparen (som köper på IKEA).

Ekornes har dock förlorat (eller dragit tillbaka) sin framträdande roll inom Mio kedjan. Kanske är möblerna lite för dyra även för den genomsnittlige Mio-kunden. Istället så framhävs en annan norsk kedjas produkter mycket mer, norska IMG. Ekornes möbler säljs fortfarande hos Mio men som beställningsvaror. Denna situation (samt IMG) uppmärksammades i kommentatorsfältet i förra inlägget om Mio: Ekornes Q3 2013

IMG ligger i prissegmentet under Ekornes och deras möbler tillverkas i lågprisländer.

Ekornes har nu tydligen bestämt sig att det räcker inte med produktionsneddragningar, försök till effektiviseringar (nytt it-system) samt realisationer längre. Ekornes har för avsikt att köpa IMG, Förvärv av Internasjonal Møbel Gruppe.


IMG omsätter ca 250 milj nok (Ekornes ca 10 gånger mer). Mellan och tummen och pekfingret är min bedömning att det kan innebära  ca 0,50 nok/aktie mer i vinst för Ekornes när/om affären väl går igenom. Potentialen i affären är dock att det ger Ekornes en ingång i ett prissegment under det befintliga, samt öppnar upp för expansion. I alla fall är det det som Ekornes verkar hoppas. Den som lever får se.

Ekornes är i alla fall fortsatt starkt finansiellt. Debt/Equity ligger på 0,26. Skulder är i princip obefintliga, kassan välfylld och utdelningen föreslås bli 5,50 nok/aktie.

Kurs just nu ca 84 nok. PE TTM 13,9. Direktavkastning 6,5%.

lördag 15 februari 2014

Kinnevik

Kinneviks bokslut är extra intressant att gå igenom då det (än så länge men värderingen sjunker snabbt just nu) är det största innehavet i portföljen efter en kraftig uppvärdering under 2013.

Kinnevik sett som bolag just nu  är ingen defensiv placering. Tvärt om, man får exponering mot diverse s.k. tillväxtsbranscher om det så är online-handel (Zalando), ryska blocket-kopior (Avito) som mobiltelefonanvändande i Latinamerika och Afrika (Millicom). Kinnevik i sig är heller inget "vanligt" investmentbolag där man får en korg av bolag och får utdelningarna vidareslussade till sig. Nej, Kinnevik liknar mer ett venture riskkapitalbolag. Man lägger stora summor på investeringar i bolag så som t.ex. Rocket Internet.

Trots dylika satsningar har man lyckats ge ganska goda, och stigande utdelningar, över tid. Utdelningen för 2013 föreslogs bli 7 kr/aktie. 2012 delades 6,50 kr ut. 2011 var det 5,50 och året där innan 4,50 kr.

Balansräkningen är stark och satsningarna och utdelningarna har inte behövts finansieras via lån utan det kassaflöde man fått via innehav i t.ex. Tele2 och Millicom har räckt till både det ena och det andra.

Hur mycket är då ett sådant här investment/venture riskkapital bolag värt då? Substansvärdet uppgick vid årsskiftet till 236 kr. Jag skulle aldrig kunna rekommendera någon att köpa Kinnevik till den värderingen. Själv har jag inte köpt något sedan 2011. Anledningen är, som jag beskrivit innan.

"Min investeringstes har dock alltid varit att Kinnevik varit värd att köpa så länge man "bara" betalade ett rimligt pris för verksamheten i form av telekom, vätskekartong m.m. men fick online-segmenten "gratis".

Jag ser ingen anledning att ändra på detta. Justerar man bort online-delen (33%) så hamnar substansvärderingen istället på 158 kr/aktie. Någonstans där anser jag att man får ta sin utgångspunkt. Denna "substans" ska man ju också gärna få till rabatt. Något som inte varit möjligt sedan 2011. Sålunda är Kinneviks värdering långt ifrån aptitlig. Det finns istället en rejäl nedsida.

Tittar man på utdelningstillväxten så har den de senaste åren varit mycket god. Tyvärr får jag nog lov att säga så tror jag att den kommer vara mindre god framöver. Det räcker att se hur mycket utdelningar Kinnevik självt beräknas få ta emot från sina innehav framöver så syns att det knappt täcker de utdelningar de kommer/önskar ge till sina ägare i sin tur. Detta förhållande gör att jag bedömer att utdelningstillväxten kommer stanna upp. Såvida ingen online-satsning blir en ny kassa-ko. Men som sagt dem räknar jag helst inte alls med.

Så vad har man gjort med pengarna under 2013 då?

Man fick ta emot ca 21 kr/aktie i utdelningar från sina innehav. Därtill sålde man innehav motsvarande 13,50 kr/aktie. Totalt 34,50 kr/aktie.

Av dessa gick ca 7,50 kr/aktie till investeringar. 7 kr/aktie till att betala tillbaka lån ( nuvarande banklån motsvarar ca 4,50 kr/aktie) och 6,50 kr/aktie i utdelningar. Totalt 21 kr/aktie. Kassan har m.a.o. fyllts på.

Just nu sitter man med ca 14 kr/aktie i kassakistan d.v.s. en nettokassa. Då den förväntade påfyllningen i vår motsvarar ca 5 kr/aktie i utdelningar från innehaven så är den omedelbara utdelningsförmågan ej i någon fara. Varifrån utdelningstillväxten ska komma ifrån är dock en annan fråga som sagt.

Några kommentarer om onlinesatsningarna då?

Nej, jag avstår.

Jag kan konstatera att jag skulle aldrig t.ex. köpa aktier i Zalando som enskilt bolag enligt de värderingarna som Kinnevik värderar det till. Bolaget gör ju inte ens vinst.

Visst är det udda då att jag kan tänka mig äga aktier i det indirekt då, via Kinnevik? Ja det är det nog, men anledningen är som jag försökt beskriva ovan. Det måhända att jag gör en gigantiskt tankevurpa här, men jag har svårt för att sälja en tillgång som jag bedömer jag en gång köpt billigt och som årligen genererar ett stadigt pengaflöde in till portföljen.

Kanske tänker jag fel här och ska vara mer aktiv när det gäller köp och sälj. Med en sådan strategi så skulle jag dock behöva sälja flertalet av mina innehav, inte bara Kinnevik utan bolag som SCA, Axfood och HM värderas också orealistiskt högt (enligt mig). Rätt som det är sitter jag då med halva portföljen i reda pengar och ska ta ställning till när det är dags att gå in i marknaden igen...

Nej, jag är för korkad för att kunna hålla på med sådant. När det fungerar som bäst för mig så kan jag förhoppningsvis köpa en tillgång till ett billigt eller rimligt pris och sedan kan jag bara låta det sitta och avkasta nya pengar som jag kan köpa något annat för.

Undantag finns naturligtvis. Dels då bolag inte utvecklar sig så som man förväntat sig (man kanske gjort en missbedömning från början?), eller om ändamålet varit från början att utnyttja ett s.k. "turn around" fall. Sälja p.g.a. övervärderingen är i och för sig också giltigt under vissa omständigheter, men då ska man verkligen veta att det man får istället är bra mycket bättre.

Ett investmentbolag med rimligare värdering just nu (enligt mig) är iofs Industrivärden. Skulle en tanke vara att skala av på Kinnevik och köpa mer Industrivärden? Mjae. Personligen ser jag ingen anledningen till att sälja några Kinnevik-aktier i nuläget. Jag har för mycket sittfläsk för det.

Lite off-topic men ändå. För den fondintresserade kan jag passa på att slå ett slag för Spiltans Investmentbolagsfond. Eftersom de fastställt vilken storlek varje fondinnehav ska ha så innebär det att när ett bolag som Kinnevik värderas upp så får fonden sälja aktier för att placera medel i andra (för tillfället lägre värderade) investmentbolag. Här får man då, inte bara en väldigt bred exponering till billig peng, utan också en naturlig ombalansering från förmodat högre värderade bolag till lägre.

Tankar om Kinnevik eller Spiltans Investmentbolagsfond?

torsdag 13 februari 2014

Kone

Det är den tid på året då bokslutsrapporter fullkomligt väller in. Man får skumma igenom dem några i taget och göra minnesnoteringar. Turen har kommit till finska Kone.


Kones försäljning ökade med 10% under 2013 jämfört med 2012 och även orderingången var god.

Rörelseresultatet ökade med 15% och rörelsemarginalen landade på 13,8% (13,2). Bolaget hänvisar förbättringen till ökad försäljning av ny utrustning i Asien, främst Kina. Man kan säga att Kone är välpositionerad i trenden av ökad urbanisering i Kina.

Vinsten landade på 1,36 euro/aktie (1,17) och styrelsen föreslår en utdelning på 1 euro/aktie.

Kone rankas väldigt högt enligt mina ratingkriterier och jag började bevaka bolaget 2012. Tyvärr har prislappen varit allt annat än attraktiv.

Tittar jag tillbaka på mina gamla noteringar så värderades Kone vid förra bokslutet till PE TTM 27,2 och med en direktavkastning på 2,7%.

Nu är kursen ca 31,70 euro (man har genomfört en split) och värderingen blir således PE TTM 23,3 och direktavkastningen är 3,2%.

Kone har visat sig växa in mer och mer i sin värdering. Vinsterna har ökat och kursen likaså (om än måttligare än vinsten). Det är också ett av dilemmana av att sälja högt värderade bolag bara p.g.a. att de är högt värderade. Någon korrektion behöver inte ske i närtid utan det kan visa sig att bolaget mycket riktigt (så som den ökända Mr Market tror) utvecklas väldigt väl.

Man kan också vända på frågan. Hur länge ska man stå och vänta på att köpa ett bolag som man bedömer är högkvalitativt?

Nu återfinns även Kone i Industrivärdens portfölj. Även om prisslappen som Industrivärden betalade för en andel i bolaget verkar vara väl högt så är det för tidigt att säga huruvida det blir en bra affär eller ej.

Framtiden är som alltid svår att spå och det finns egentligen två sätt att minimera risker, betala ett lågt pris och köpa kvalitet. I den bästa av världar så kan man slå två flugor i en smäll och kombinera de båda. Ofta får man välja (leta bolag med till synes låg värdering eller satsa på bolag med bedömd hög kvalitet).


Vilken strategi anser du är enklast? Vad har du för tankar om Kone?


onsdag 12 februari 2014

Yaras bokslut

Det är extra intressant att sätta sig ned med ett bokslut för ett bolag man ökat i mest under året som gick.

Yara upplevde en marginalpress under året som gick p.g.a. sjunkande priser. Detta har följdaktiligen lett till att vinsten sjunkit.

För Q4 2013 specifikt som gick det inte in några pengar alls egentligen. Vinsten blev 0,21 nok/aktie.

En sak som kan vara värt att notera extra är det rekordskadestånd som Yara gått med på att betala p.g.a. mutbrott. Det var bolaget självt som polisanmälde misstankar om oegentligheter 2011. Det visade sig att det tidigare begåtts mutbrott b.l.a. I Libyen (då under Khadaffi-regimen).

Skadeståndet blev rekordstort, 295 miljoner nok. Som jämförelse kan nämnas att det hittills största skadeståndet för mutbrott som tilldömts någon (Statoil) låg på 20 miljoner nok. Det är ju tur för Telia att det är noterat i Stockholm och inte Oslo för undrar vad man sagt om Telias oegentligheter i Uzbekhistan... 295 miljoner nok är sjukt mycket pengar men å andra sidan så kan jag tycka det är skönt att man verkligen sätter ned foten och markerar!

Tittar vi nu då på verksamheten på årsbasis så landar den redovisade vinsten på 20,63 nok/aktie (37,31). Det är något under mitt antagande jag gjort tidigare för helåret. Utdelningen sänks till 10 nok/aktie (13). Även det hamnar 3 nok under mitt antagande då jag förmodat att man trots allt skulle behålla utdelningen fast resultatet sjönk.

"Skulle vi dessutom få en utdelningssänkning (mot min förmodan men jag har iofs inte alltid rätt) så tvivlar jag på att den sänks så pass att aktien ger lägre än drygt en tia, men man vet ju aldrig."

Den finansiella ställningen är ju fortsatt mycket god. Kassan motsvarar ca 25 nok/aktie och Debt/Equity ligger på 0,58 d.v.s. något bättre t.o.m. än vid förra bokslutet.

Så kan det dock vara ibland. Ledningen anser tydligen att en större andel av pengarna ska stanna kvar i bolaget än skiftas ut.

Kursen just nu är 248 nok vilket motsvarar en PE TTM på 12 och en direktavkastning på 4%.

Vad tror jag då inför framtiden? Det går inte spå väder eller skördeutfall. Det går dock förutsäga att då man haft stora skördar så har kväveuttaget varit stort och därmed måste det fyllas på. Det går dock inte förutspå till vilka priser och vilket utbud som kommer råda. Yaras intjäningsförmåga är beroende av faktorer de inte själva kan styra över till 100%. Det måste man ha i åtanke om man är intresserad av bolaget. Yaras vinst har i relativ närtid fluktuerat mellan 10 till 40 nok/aktie och år. Det svänger m.a.o. rejält.

Min egen grundinställning till bolaget är fortfarande detsamma som jag noterade ner i september förra året: Yara just nu
 

måndag 10 februari 2014

Kongsberg

Norska Kongsberg har avlämnat bokslutsrapport.

Det föreslås en utdelningshöjning, plus en krona extra med anledning av 200 års jubileum. Totalt 5,25 nok/aktie (3,75). Tack så mycket Kongsberg.

Det betyder att drygt halva vinsten delas ut.Vinsten för 2013 blev nämligen 10,24 nok/aktie (10,91). Omsättningen, rörelsemarginaler och ingående ordrar skiljer sig inte nämnvärt från föregående år.

Tilläggas kan också att nu i januari meddelade Kongsberg att de med sin samarbetspartner, amerikanska Raytheon, vunnit en order på NASAAMS (luftvärnmissilssystem som bl.a. används av USA, Norge, Finland m.fl.) till Oman. För Kongsbergs del verkar ordern vara värd ca 3,7 miljarder nok. Raytheon är eventuellt också på gång med ytterligare avtal med fler Gulf-stater angående missilsystem. Vi får se om det innebär fler ordrar till Kongsberg också.




Det verkar finnas en ambition bland Gulf-staterna att skapa ett gemensamt "luftförsvarsparaply" för att möta nya och gamla (med nya tekniker) hot. I alla fall om man ska tro uttalanden under Dubai Air Show.

"Maj Gen Al Qamzi said the Air Force and Air Defence was working on establishing a Gulf Training Centre of Excellence that would focus on the integration and interoperability of regional and coalition capabilities needed to maintain security and stability in the region.

Air force chiefs discussed the future threat environment, from ballistic and cruise missiles to air defence weapons and non-state actors, who are increasingly willing to use advanced technology to affect the air fighting environment." 

Överlag tycker jag det verkar vara ett flertal länder som väljer att satsa på just modernisera sitt luftförsvar något som kan gynna Kongsberg, kanske.

Ja Sverige undantaget då. Här är väl försvaret inte direkt prioriterat längre. För ett tag sedan fanns 37 mobiliseringsbara brigader. De har avvecklats en efter en och är nere i 0 och ersatta av några utbildningsregementen som ska utbilda soldater som ska kunna skickas på utlandsinsatser. Ibland så köper väl staten dock in JAS plan, för att leasas ut till andra...

Slut ironiserat. Tillbaka till Kongsberg igen. Det är inte det kvalitetsmässigt bästa bolaget i portföljen (Kongsberg och Ekornes rankades med ratingen B). Köp gjordes ursprungligen på basis av att försvarsbolagen överlag var värderade lågt. Numera har de amerikanska bolagen uppvärderats och även om Kongsberg inte är ikapp där än så har jag blivit mer och mer imponerad av Kongsberg. Det verkar oerhört stabilt trots allt. Civilsidan växer med ca 10% årligen och den militära (trots oro för budgetnedskärningar i västvärlden) ter sig stabilare än många trott.

Man kan dock ifrågasätta om det är etiskt rätt att sälja vapen. Om ja, är det ok att sälja till alla eller ska några exkluderas? 

Kongsberg är på kurs 135 nok värderad till PE TTM 13,2. Direktavkastningen är 3,9%.

Åsikter om Kongsberg, norskt försvar, svenskt förvar eller försäljning av vapensystem till Gulf-staterna?

 



lördag 8 februari 2014

Nolato

Nolato går från klarhet till klarhet och bokslutsrapporten för 2013 var inget undantag.

Omsättningen ökade med 7% till 4,5 miljarder kr. Rörelsemarginalerna steg till 9,4% (7,8) vilket naturligtvis resulterade i högre rörelseresultat.

Redovisad vinst per aktie landade på 11,94 kr/aktie (7,68).

Balansräkningen är fortsatt stark. Kassan motsvarar ca 12 kr/aktie och styrelsen föreslog både en ökning av den ordinarie utdelningen liksom extra utdelning. Totalt 8 kr/aktie (6).

Nolato har tre affärsområden( Medical, Telecom, Industrial) och de bidrar i nuläget med ungefär lika mycket var till resultatet.




De största tillverkningsenheterna ligger i Kina och arbetsstyrkan där har ökat markant på senare år. Det är främst tillverkningsenheter inom telekom. Det är en snabbföränderlig bransch och därför tjänar man ofta bättre att göra en hel del arbete manuellt. Automatiseringar med robotar passar bättre till produkter med längre livscykel i tillverkningen.

Telekom segmentet gör i princip allt man kan se på en mobiltelefon. Inte bara plast utan även aluminium, metall och glasdetaljer.

Medical segmentet gör bl.a. läkemedelsförpackningar så som burkar och liknande.

Industrial segmentet gör detaljer till industrin. Det kan handla om detaljer till motorsågar, kylskåp, bilar m.m.

Plaster är den stora gemensamma nämnaren. Är man då inte beroende av oljepriset? Nej inte i så hög grad som man kan förledas tro. Inom t.ex. Telekom segmentet utgör kostnaden för plastråvaran ca 5% av försäljningspriset. Inom Industri segmentet kan det dock utgöra upp mot 30%. Kontrakten är dock inte för sällan skrivna så att prisvariationer kan föras vidare, både upp och ned.

Tuffast marknadssituation verkar annars råda inom Telekom. Det gäller att kunna erbjuda spetsteknologi till konkurrentkraftiga priser. Telekom är också det segment som uppvisar lägst marginaler. Samtidigt som det är det segment där försäljningen ökat mest under året. Det går nog dock inte tillskriva Nolatos försäljningstillväxt på kult-bolaget Apples framgångar. Apple har så vitt jag vet valt direkt samarbete med enbart Foxconn för alla iPhone produkter. Dock ska det finna någon enstaka liten komponent i iPhone telefonerna som är gjorda av Nolato då  Nolato levererar dessa till Foxconn.

Ledningen själva räknar med att Nolato ska kunna hålla en rörelsemarginal på 8% över en konjunkturcykel. I nuläget ligger man bättre till och av allt att döma så är det ingen lågkonjunktur nu för Nolato, tvärt om.

Så summerar vi det hela så har vi här ett bolag som växer och frodas för fullt. Är man defensiv så ska man dock ta en lågkonjunktur i beaktning. Om nu en konjunkturförsämring står för dörren och orderingångarna minskar? Rörelsemarginalerna sjunker nedåt 4-5%. Då lär tongångarna kring bolaget bli annorlunda. Säkrast då att istället räkna med att 2013 är ett "nytt normalläge", tänka att de där 8%:en som ledningen räknar med ändå är det "normala" över tid.

Ett sådant scenario pekar mer mot att Nolatos intjäningsförmåga över en konjunkturcykel är ca 9 kr/aktie eller strax där över.

Kursen just nu är ca 155 kr vilket motsvarar PE TTM 13 och en direktavkastning på 5,2%. Det låter inte dyrt för ett bolag som växt snabbt, men om jag istället utgår från mitt antagande om 9 kr och låt oss säga 7 kr i utdelning så handlas Nolato på strax över 17 gånger förväntad vinst över en konjunkturcykel och med en 4,5%-ig förväntad direktavkastning. Inte oöverstigligt dyrt för ett växande bolag av hög kvalitet, men "säkerhetsmarginalen" är  mindre.

Vad är dina tankar kring Nolato?

fredag 7 februari 2014

Därför är Scania bättre än Volvo

Scania uppvisar lastbilsbranschens bästa rörelsemarginaler och så har varit fallet i alla fall ända sedan 90-talet. Volvo, Paccar, Navistar, Daimler, MAN, Iveco är säkerligen avundsjuka och när det gäller just Volvo kritiseras bolaget ofta för att inte lyckas så bra. Dock så skiljer sig inte Volvo nämnvärt från de andra. Paccar lyckades en kort period (2003-2006) komma upp i marginaler i Scanias klass men har sedan fallit tillbaka igen.

Frågan kanske inte är så mycket vad Volvo gör dåligt. Utan vad är det som Scania gör så bra att de kan tjäna mycket mer pengar än sina branschkollegor?




Detta har studerats och ett av svaren är ofta tillverkningsprocessen med ett välutvecklat modulsystem. Man använder sig av standardiserade komponenter som kan användas i många olika kombinationer. Produktionen av lastbilar och bussar är t.ex. integrerad så pass att ca 85% av komponenterna kan vara gemensamma i lastbils- och busschassierna.

Detta system ska enligt Scania ge skalfördelar både inom utveckling, produktion och service. Produktionsserierna blir längre och samma processteknik kan användas i alla produktionsanläggningar. Färre komponenter behövs i sortimentet och det leder också till att antalet reservdelar minskar vilket leder till enklare service och underhåll. Det här modultänket började redan på 40-talet. Även om andra tagit efter har Scania förfinat det under åren.

En annan faktor som kan lyftas fram är Scanias syn på arbetsstyrning, fokus på metodstyrning istället för resultatstyrning. Lite elakt kanske man kan säga att det finns alltför många ekonomer som har åsikter om t.ex. Volvo och för lite lastbilskunnigt folk som får komma till tals. Det är inte allt för sällan ett himla tjat om att Volvo måste nå goda resultat, men väldigt lite om hur man ska bedriva en så bra verksamhet som möjligt för att skapa värde för kunderna. De som sysslat med investeringar ett tag känner säkert igen att det är viktigare för den långsiktiga avkastningen att fokusera på processen man använder sig av än att stirra sig blind på kortsiktiga resultatmål. Egentligen är det inte annorlunda då det gäller affärer. Vare sig för små eller stora företag.

Kunden i centrum är en floskel som många slänger sig med men bara några lyckas med att genomsyra sin organisation. Det gäller inte bara service och dylikt. Det gäller även att tillverkningen är orderstyrd och att man därmed minimerar resursslöseri. Överproduktion, onödiga arbetsmoment m.m. är saker som INTE bidrar till vare sig kundnytta eller värdeskapande. Man måste ha en slimmad organisation som ständigt är mån om att göra förbättringar. Detta är någonting som Scania verkar ha lyckats bra med. Modulssystemet utgör säkert här en viktig grund.

Scania har också hela tiden haft ett starkt fokus på sitt kärnområde. Till skillnad från t.ex. Volvo som har haft en mycket mer diversifierad strategi. Volvo säljer ju i olika viktklasser och olika kvalitets- och prissegment under olika märken som Volvo, Renault och Mack. Scania säljer tunga lastbilar i den högsta kvalitetsklassen under sitt eget namn. Punkt. Även för en ovan betraktare faller det sig då naturligare att Scania får lättare att nå högre effektivitet både vad det gäller produktutveckling som produktion.

Så för att summera. De (Gardell och Blecher) som menar på att Volvo ska nå lika höga marginaler som Scania kan visserligen någon gång få rätt vad tiden lider (Paccar lyckades ju faktiskt under några få år), men det krävs en större omställning än att bara be styrelsen sätta upp nya resultatmål...


Månadens MIILF

Månadens MIILF - Mature Investors I´d Like to Follow.

Denna MIILF-bevakning uppdateras fortlöpande och fokus ligger på vad de förvärvat och till vilka priser de ansåg det vara köpvärt.

Jag har valt ut några nordiska samt några amerikanska. I nuläget utgörs de av; Didner & Gerge (Aktie, Småbolags- och Globalfonderna), ODIN (Sverige- och Finlandsfonderna), Skagen (Global, Vekst- och Kon-Tikifonderna), Simon Blecher (Carnegie Sverige fond), Warren Buffett, Donald Yacktman och Mohnish Pabrai.

Enbart de av ovanstående som annonserat nya köp (ej spin-off´s et.c.) sedan senaste MIILF uppdateringen inkluderas nedan. Allt för "exotiska" noteringar inkluderas ej.


Odin fonder

December
Indutrade ca 260 kr



Simon Blecher

Januari
Industrivärden ca 122 kr
Sandvik ca 90 kr
Scania ca 124  kr



Donald Yacktman

Q4
Ebay ca 53 usd
PepsiCo 83 usd
Cisco Systems ca 22 usd
Coca Cola ca 39 usd
Oracle 34 usd
Aggreko ca 16 usd




Kommentar

Odin och Blecher verkar hålla tummarna för en konjunkturförbättring. Alternativt anser de verkstad vara allt för lågt prissatt.

Intressantast tyckte jag Yacktmans val var. Här är det Aggreko och Ebay som sticker ut. Aggreko är det brittiska bolaget som tillhandahåller bl.a. kraftgeneratorer.




Det rör sig om gas- och elgeneratorer, luftkonditioneringsanordningar, kylaggregat m.m. som någon behöver temporärt. Kunderna är byggindustrin, kraftstationer, oljeplattformar, försvaret m.fl. Aggreko handlas just nu på PE TTM 15,75. Bolaget har ökat omsättningen 10 år i rad och har höga rörelsemarginaler. Jag förstår Yacktmans intresse.

Ebay behöver troligen ingen presentation. Ebay är en dominerande aktör vad det gäller att förmedla nätauktioner.

Två bolag att undersöka närmare kanske?

torsdag 6 februari 2014

GL Beijer

Kylgrossisten GL Beijer har avlämnat sin bokslutsrapport.

Trots sin förvärvsdrivna strategi har inte bara vinsten sjunkit men även omsättningen för helåret. Vinsten per aktie har haft en fallande trend ett par år nu. Från toppnoteringen 2008 på 10,29 kr/aktie landade 2013 års redovisade vinst på 5,51 kr/aktie (6,96). ROE har också en fortsatt fallande trend trots ökad skuldsättning.

GL Beijer har tidigare haft en historik av tämligen kraftigt stigande utdelningstillväxt. Även om jag inte förväntat mig en likadan utveckling framöver har jag i alla fall förväntat mig en utveckling bättre än den som rapporteras nu. Utdelningen föreslås ligga kvar på 4,75 kr/aktie.

Midcap noterade GL Beijer köptes på premisserna att det var ett bolag, som trots en del temporära svårigheter och därmed lägre värdering, skulle kunna växa på ett annat sätt än vad det visat sig göra.

Hade det bara handlat om lägre vinst och stilla stående utdelning kunde mitt tålamod kanske vara längre i detta fallet, men när det även rapporteras en omsättningsminskning anser jag att det blir lite för osäkert. Lite för riskfyllt. Jag misstror inte att bolaget inte kommer lyckas leverera stabila utdelningar. Dock var det inte därför jag köpte bolaget. För stabila utdelningar med enbart måttlig tillväxt finns det andra, säkrare, alternativ.

Tyvärr har jag känt mig nödd och tvungen att sälja. Affärsverksamheten har inte klarat av att utvecklats som jag hoppats. Visserligen var innehavstiden kort och innehavet i sig litet, men jag anser att risken har ökat (värderingen har dock tvärt om gått upp).

Jag gör dock en minnesnotering att omräknat på årsbasis har innehavet i GL Beijer (inkl utdelningar men exklusive skatteeffekter) levererat +21%. Där ser man hur udda världen kan te sig. Affärerna försämras (i alla fall min upplevelse av dem) men värderingen går upp.

Kursen på 128 kr motsvarar PE TTM 23,2 och en direktavkastning på 3,7%.

Som det ser ut nu verkar det som en ROE på 10% och en vinst på ca 6 kr är mer vad man kan förvänta sig av bolaget. Via fortsatt fler förvärv kanske en tillväxt i spannet 3-6% kan förväntas. Dock verkar bolaget ha svårt att växa organiskt. Nuvarande värdering reflekterar heller inte ovanstående bedömd förmåga. Den reflekterar istället att bolaget förväntas tjäna mer.

Jag kommer fortsätta bevaka bolaget då jag hoppas kunna dra fler lärdomar från det. Inte minst vad det gäller hur man ska se på förvärvsdriven tillväxt.


onsdag 5 februari 2014

Fler bokslutsrapporter

Bokslutsrapporterna fortsätter att publiceras i strid ström så här kommer några ytterligare minnesnoteringar.

H&Ms omsättning ökade med 9% (6% räknat i SEK) men i jämförbara enheter var försäljningen oförändrad. Över 300 butiker har kommit till under året vilket förklarar försäljningsökningen.

Någon direkt vinstökning har det dock inte blivit tal om. Vinsten landade på 10,36 kr/aktie (10,19) och utdelningen föreslås bibehållas på 9,50 kr/aktie (9,50).

Filippinerna och Australien planeras bli nya H&M-länder under 2014.

VD Karl-Johan kommenterar bl.a. med orden.

”Vi hade en stark avslutning på 2013 med väl mottagna höstkollektioner, vilket ökade försäljningen i fjärde kvartalet med 13 procent i lokala valutor och resultatet efter finansiella poster ökade med 11 procent till 7,3 miljarder kronor. Ett bra resultat med tanke på de stora långsiktiga satsningar som vi gör inom bland annat IT, online, nya varumärken samt breddningen av vårt produktsortiment.
Några exempel på dessa investeringar är vårt nya modevarumärke & Other Stories som fått ett fantastiskt mottagande samt vår utökade H&M Sport som vi lanserade nu i januari. Sportkollektionerna är framtagna ihop med svenska OS-idrottare där fokus har lagts på funktion, passform, design och komfort.

Ett annat område som vi satsar mycket på är onlinehandeln, som blir allt viktigare. Vår onlineförsäljning fortsätter att utvecklas mycket väl och hm.com, som är en av världens mest besökta modesajter, gör att vi når ännu fler kunder med vårt erbjudande."

Räknat på kurs om ca 279 kr i skrivande stund handlas HM-aktien därmed på PE TTM 26,9 och en direktavkastning på 3,4%.



Axfoods bokslut bjöd på ökning av både omsättning, rörelseresultat, vinst och utdelning.

 Vinsten landade för 2013 på 18,80 kr/aktie (17,20) och utdelningen föreslås till 15 kr/aktie (12).

Koncernchefen utrycker sig bl.a. med orden:

"Bra försäljningstillväxt gav Axfoods bästa resultat någonsin. Att både omsättning och vinst ökade bekräftar återigen att vi valt rätt strategi med allt mer tilltalande kunderbjudanden, hög effektivitet och god kostnadskontroll." 

Kurs just nu 340 kr  motsvarar PE TTM 18,1 och en direktavkastning på 4,4%.

Jag har inga intelligenta tankar om rapporten annat än att Axfood uppfyller sin roll som stabil utdelare. Samt att värderingen inte alls lockar till att öka.



Även Fortum föreslog en höjd utdelning. Till 1,10 euro/aktie (1). I Fortums fall har dock omsättning, rörelseresultat och vinsten minskat. Ibland är det kallare, ibland är det varmare på vinterhalvåret... Elkonsumtionen har i alla fall varit lägre under 2013 i Norden än under förra året.

Vinsten per aktie landade i alla fall på 1,36 euro/aktie (1,59) vilket med kursen 16,30 euro ger en PE TTM på 12 och en direktavkastning på 6,7%.

Fortum är ett av de få bolag nu för tiden vars värdering, enligt mig, ligger inom det acceptabla spannet. Dess funktion i portföljen är, liksom Axfoods, stabila utdelningar genom vått och torrt (eller det mer passande varmt och kallt) och det syftet verkar bolaget kunna fylla även i framtiden. Dock så är min exponering mot bolaget redan i nivå med vad jag anser är lagom. Dessutom så gick precis de likvider jag hade på depån nu till att öka i två andra innehav, Berkshire Hathaway och Wal-Mart, nu när det såg ut att bli ett litet extra köptillfälle.



Alfa Laval återfinns på bevakningslistan och här redovisar man förutom en omsättningsökning även en ökning  i orderingångar. Vinsten ökade dock inte utan landade på 7,22 kr/aktie (7,64). Utdelningen föreslogs höjas till 3,75 kr/aktie (3,50). Alfa Laval har ju en mycket god historik av utdelningar. Därtill en bred geografisk exponering.

VD kommenterar bl.a. med orden:

"Central och Östeuropa visade stark tillväxt, främst drivet av en bred uppgång i Ryssland inom bland annat livsmedel och kärnkraft. Nordamerika hade en stark tillväxt, främst på grund av stora order inom oljeutvinning och petrokemi, men även basaffären och Service rapporterade en god utveckling. I Norden var det stora kontrakt för oljeutvinning i Nordsjön som bidrog till den goda tillväxten. Kinas uppgång fortsatte, med en mycket god utveckling inom flera områden, bland annat Marine & Diesel."

Alfa Laval är ett intressant bolag, med en tyvärr oftast hög värdering. I skrivande stund med en kurs på ca 156 kr är PE TTM 21,6 och direktavkastning på 2,4%.


Några tankar om Axfood, Fortum, Hennes & Mauritz och Alfa Laval?