tisdag 29 juli 2014

6 x pengarna fast man köpte 2007

Ett bolag som om du hade köpt aktier i det strax innan finanskrisen 2007 till värderingen PE 47 och nu ändå skulle ha gjort 6 x pengarna till dags datum. En bransch där många av aktörernas akteikurser stigit med drygt 100% under 2013. Låter det intressant?




Bolaget i fråga ovan är Chipotle Mexican Grill och branschen är restaurangnäringen. Branschen kan sägas vara nästan det omvända mot branscher som förväntas ha det tufft framöver. Många av restaurangnäringens aktörer handlas till ganska höga PE-tal. Många av dem expanderar också väldigt snabbt. De var dyra förut och de är dyra nu. Många av dem ser också ut att fortsätta växa.

När jag pratar om restaurangnäringen så menar jag i princip den i USA. De bolag som går att köpa på t.ex. NYSE och NASDAQ. Här i Norden är det lite mer skralt med noterade restauranger.

Det kanske mest välkända restaurangvarumärket vore väl McDonalds. En s.k. fast-food kedja - snabbmatskedja.

Fast-food restuaranger utmärker sig på så sätt att deras signum ska vara snabb-service och lågt pris.  Förutom McDonalds (MCD) räknas även kedjor som Yum (YUM) och Burger King (BKW) in här.

Här i Norden/Europa brukar vi egentligen bara skilja mellan snabbmatsställen och vad vi kallar för restauranger. 

Här så kan ställen där man beställer och får mat över disk räknas till snabbmats-kategorin. Ställen där man beställer vid bordet räknas till restaurang-kategorin.

I Nordamerika delar man upp dem i något fler kategorier, t.ex. fast food, causal dining, fast-casual och family dining.

Fast food kategorin kan betecknas som en ganska mogen bransch. De stora giganterna har ett ganska fast grepp om marknaden och med hjälp av sina stora marknadsföringsresurser ser det ut som om de kan behålla det.

Fast-casual är det segment vars bolag rönt mest framgångar i nutid. Bolag som Panera Bread (PNRA) och Chipotle (CMG) finns här. Fast-casual är ett "hybridsegment" mellan fast och casual. De liknar de reguljära fast food aktörerna men siktar in sig på lite högre kvalite till lite högre pris. Kanske kan även Starbucks (SBUX) räknas hit.

Så kallade casual dining restauranger är mer likt vad vi skulle se som traditionella middagsrestauranger. Man siktar in sig på att hålla en högre kvalite, man har bordsservice, restaurangbesöket ska gärna vara en upplevelse, man använder inte engångsartiklar, serverar alkohol o.s.v.

Family dining liknar casual dining men har kanske längre öppetider, serverar kanske både frukost, lunch som middag, många har inte alkohol på menyn o.s.v.

Kostnadsmässigt så utgör inköp av livsmedel och personalkostnader de största posterna. 1/3 vardera av omsättningen brukar de ligga på. Det är inte alltid lätt för restauranger att skicka vidare höjda matinköpspriser på kunderna då restaurangbranschen generellt är väldigt konkurrensutsatt.

Ett vanligt affärskonceptet är franschising. Det har fördelar så som att man snabbt kan expandera samt får in en "partner" som står för en del av risken.

Inom restaurangbranschen brukar man också prata om de fyra P:na - Place - Product - Pricing - Promotion, som avgör huruvida man når framgång eller ej.

Book-value är sällan ett bra nyckeltal i restaurangbranschen eftersom tillgångarna sällan är riktigt "värderade". Därav finner man sällan restauranger till eller under book-value. Fastighetsvärderna är t.ex. sällan korrekta p.g.a. årliga avskrivningar. Marknadsvärdet är m.a.o, enligt vissa bedömare, ofta mycket högre.

PE-talen brukar historiskt ligga ganska högt. PE 20 eller högre är inget ovanligt. Kanske kan det förklaras med att (i likhet med t.ex. REITs och fastighetsbolag) så kan man sänka den beskattningsbara vinsten genom avskrivningar på lokaler (lokaler som tvärtom inte sjunker i värde utan över tid ökar).

Utdelningar är mest vanliga bland de  mer "mogna" aktörerna (t.ex. MCD) Det allra vanligaste är annars att en framgångsrik restaurangkedja använder vinsterna för att öppna fler restauranger.

Troligen är den bästa "mätstickan" på restauranger helt enkelt det kassaflöde verksamheten genererar. Det kassaflöde som i de allra flesta fall används till att öppna fler restauranger med, men i fallet Chipotle hade det troligen ändå inte hjälpt att förutsäga bolagets framtid. För det behövs något annat.

Chipotle är ett intressant studieobjekt. Hur man, trots att värderingen var skyhög redan då, kan växa in i en hög värdering och fortsätta långt över det. Det enda nyckeltal jag kunnat hitta hos Chipotle som gett någon ledning till Chipotles "framtida" expansion är den årliga försäljningstillväxten.

Tankar, åsikter och erfarenheter kring restaurangbranschen eller någon av deras aktörer?

söndag 27 juli 2014

Blandade tankar

Några blandade tankar. Kanske inte direkt några nya, men ändock några som kan vara bra att ha ta upp till diskussion.


Hur stor är sannolikheten att man som småsparare hittar stora bolag som alla andra missbedömt/ prissatt fel? I dagens börsklimat då intresset för aktier är rekordstort både från institutionellt håll som från småsparare hur stor är sannolikheten att Mr Market prissätter stora, relativt välanalyserade bolag så som t.ex. riggoperatörer och lantbruksmaskinstillverkare alldeles får lågt? Troligen inte så stora. Risken i dag ligger väl mer i att mycket är övervärderat. Eventuellt kan man ha en längre tidshorisont än många andra och på så sätt betingar ett innehav ett större värde för person A än för person B. Då måste man dock vara beredd att genomlida en sådan period.


Vill man sätta pengar i arbete på börsen idag så kan det vara svårt att hitta undervärderade bolag. En del väntar då hellre, medan en del kan tänka sig att köpa, inte i undervärderade, men i acceptabelt prissatta bolag. Vad som är bäst eller sämst går inte säga. Den som väntar och sätter pengar i ett "undervärderat" bolag som sedan visar sig inte alls vara undervärderat utan gå i stöpen gjorde fel, medan den som köper i ett "undervärderat" bolag som sedan går alla tiders, gör rätt. Eller? Rätt eller fel går inte avgöra nu, kanske inte ens sedan, eftersom rätt eller fel inte har att göra med procenten upp eller ned (det kan gå upp och ned med hjälp av tur/otur) utan huruvida man fokuserar på sin egen process eller ej.


Det är ett etablerat faktum att vi som människor tenderar att bli mer positivt inställd till sådant som vi hör andra är positiva till. Att göra sin egen analys inför ett investeringsbeslut sägs vara en självklarhet i många fall, men har du läst andras innan så är du ändock färgad av det du läst. Det är därför extra viktigt att vara extra kritisk till det som andra är positiva till. Ditt "immunförsvar" försvagas nämligen i samma stund som du hör de positiva recensionerna. Omedvetet raseras en del av ditt kritiska tänkande. Det finns väl då egentligen tre saker att göra. Antingen lita på andra (följa John) med allt vad det innebär, undvika omskrivna/omtalade investeringsmöjligheter så att du så långt som möjligt enbart förlitar dig på din egen analys eller fördubbla dina ansträngningar att hitta "hål" i vad det är andra är positiva till för att på så sätt förhoppningsvis få en mer nyanserad bild.Det är därför som du som läsare ibland kan hitta inlägg där jag försöker skriva ned dåliga saker om bolag som jag själv kanske nyligen köpt aktier i. Det blir ett sätt att medvetet anstränga sig för att hitta "fel", inte bara lägga det i bakhuvudet eller i några sidonoteringar någonstans.


Håll saker enkelt.Visst, om man nu råkar vara en investerare på heltid med x antal högskolepoäng i corporate finance och allt vad det kan heta så kan man ägna sig fulltid till att gräva ned sig. Men är man en vanlig småsparare som placerar överskottskapital i aktier så håll dig gärna till enklare tumregler. Tumregler som ökar chanserna till att bevara och skapa avkastning på ditt sparade kapital. För egen del så är balansräkningen en sådan sak. Ett bolag satt i skuld (oavsett räntetäckningsgrad, dotterbolagskonstruktioner m.m.) över en viss förutbestämd nivå innebär en ökad risk. Därmed rankas bolaget lägre i mitt eget rankingsystem Tillräckligt lågt betyg leder till att bolaget diskvalificerar sig som lämpligt investeringsobjekt. Lågt betyg (men ändock acceptabelt) betyder att eventuell exponeringen mot det bör vara mindre. Jag tänker inte hög risk - hög reward - hög exponering. Jag tänker högre risk - mindre exponering. Rankinglistan ger mig också ett verktyg för att prioritera vid behov.

onsdag 23 juli 2014

Ganger Rolf

Ganger Rolfs kurs ligger just nu på 109 nok vilket ger en direktavkastning på 7,7% (baserat på 8,40 nok i utdelning som gavs för verksamhetsåret 2013).

Ganger Rolf är en indirekt exponering mot riggoperatörer, vars framtid ej ser jätteljusa ut. Ett av Ganger Rolfs innehav är Fred Olsen Energy som är en liten riggoperatör med relativt gamla riggar. Se jämförelse: En jämförelse av riggoperatörer.

Många av riggoperatörerna handlas nu till låga PE-tal och höga direktavkastningar.

Fred Olsen Energy PE TTM 9,6 - 7,7% direktavkastning
Ensco PE TTM 9,1 - 5,4% direktavkastning
Diamond Offshore PE TTM 13,4 - 1% direktavkastning
Transocean PE TTM 10,3 - 6,6% direktavkastning
Noble Corp PE TTM 9,6 - 4,4% direktavkastning
Seadrill PE TTM 3,5 - 10% direktavkastning

Lågt PE-tal indikerar att vinsterna förväntas sjunka. På samma sätt som högt PE-tal indikerar att vinsterna förväntas stiga.

Köper man bolag med lågt PE-tal så brukar man i regel ha förhoppningen/förväntningen att vinsterna antingen inte alls sjunker så pass mycket som analytiker/Mr Market tror eller att det ska "normaliseras" snart nog. Tillräckligt snart för att vara värt det att hålla det genom en period av sämre tider. Alternativt att innehavet under tiden ändock klarar av att ge goda utdelningar för att kompensera.

Ackilleshälen för riggoperatörer är dess makroberoende. I det stora hela så styrs deras intjäningsförmåga av faktorer de som enskilda aktörer egentligen inte har så stor påverkan på. De kan navigera bättre eller sämre på havet, men åt vilket håll det blåser kan de inte styra.

Tittar vi nu specifikt på Fred Olsen Energy så är ju min "tes" att via Ganger Rolf så betalar man för FOE resten får man gratis och under tiden man väntar på att "vinden ska vända" för riggoperatörer så går det håva in en rimlig avkastning via utdelningar.

Till synes så hänger ju huruvida Ganger Rolf går att handla till rabatt på hur mycket Fred Olsen Eneregy anses värt. Fred Olsen Energy, ett bolag som gått från ett rörelseresultat på ca 3 miljarder 2009 till 1,5 miljarder (12-månaders rullande Q2 2014).

Hur har jag resonerat?

Fred Olsen Energy har under en tio års period (2004-2013) i medel gjort 3,79 usd/aktie i vinst. Det motsvarar ca 24,50 nok/aktie. Räknar man om det till Ganger Rolfs andel så motsvarar det ca 12 nok per GRO-aktie.

Därutöver har Ganger Rolf ett växande Renewables, svårbedömt Shipping/Offshore men också ett krisande Cruise segment.

Medan Renewables ser ut att kunna fortsätta växa så bedömer jag att de andra segmenten, i nuläget, tar ut varandra. Även om Shipping/Offshore levererar så "äter" Cruise upp en del av det.

Nu får vi heller inte glömma finansieringskostnader och centrala kostnader. Dessa ska naturligtvis också dras av, men låt oss göra en räkneövning till. Denna gången kan vi ta vägen över rörelsevinsterna.

Fred Olsen Energy har då bidragit, i 10-års medel, med ca 500 milj nok till Ganger Rolf. Jag räknar dessutom med att Renewable segmentet kan bidra med 100 milj nok utöver det och Shipping/Offshore ytterligare 100 milj nok. Utöver det räknar jag inte med något. Enbart negativa poster. Cruise m.m. får kosta 50 milj nok. Centrala kostnader ytterligare 50 milj nok och vi lägger dessuom på finansieringskostnader (netto) med ytterligare 50 milj nok.

Summa summarum ca 16 nok/GRO-aktie i EBT (Earnings Before Tax).

För att spela Djävulens advokat så finns här några punkter värda att anmärka på. Det går naturligtvis lyfta fram varför det är bra att investera i ett bolag, men jag letar hellre efter hål i badringen än pratar om dess vackra neongröna färg.



Hur kan man veta att FOE:s 10 års medel är "normalt"?

FOE har en avgörande roll. Är det verkligen klokt att tro att aktören med marknadens äldsta riggar ska kunna komma tillbaka till "fornstora dagar"?

Vindkraftsparker och kryssningsskepp i all ära, men går FOE till botten så faller hela tesen ändå p.g.a. FOEs stora betydelse av intjäningsförmågan. FOE är kassakon för GRO på samma sätt som t.ex. Korsnäs var det för Kinnevik då det begav sig.

Kan man verkligen tala om "rabatt" när man diskuterar potentiella vinster? Vinsterna sjunker ju defacto för riggoperatörerna så marknaden gör väl rätt i att handla ned dem.

Den hör typen av investeringar är egentligen ett försök till tidsarbitrage, men hur länge ska man vänta? Cykliskt i all ära, men hur länge varar cyklerna?

Kan man prata om investering när det hela egentligen är ett bet på makroekonomi, att oljemarknaden ska utvecklas på sådant sätt att riggoperatörernas riggar börjar efterfrågas igen och till höga dagsrater?

Slutligen. Nej, jag har inte sålt några GRO-aktier fast jag letar hål och även om GRO inte är något idealiskt köp (GRO har rating B enligt min kvalitetsranking) så är det "good enough" enligt min bedömning. Om man håller exponeringen på en rimlig nivå.

Några kloka tankar om riggoperatörer? Fler förslag på "hål"?



måndag 21 juli 2014

Skanska H1 2014

Mitt favoritbyggbolag Skanska har rapporterat. Orderingången ökade, men resultatet minskade främst p.g.a. nedskrivningar i Latinamerika. Man har nu beslutat att sluta satsa på nya projekt där och istället enbart ha underhålls- och driftverksamhet. Områden där Skanska lyckats bäst med lönsamheten.

Rörelsemarginalen för byggverksamheten landade på 2% vilket är sämre än brukligt. Vinsten som tolv-månaders rullande ligger på 7,67 kr/aktie. Kurs just nu 145 kr. PE TTM 18,9 och direktavkastningen på 4,3%.

Den som minns femårsplanen som utstakades 2010 för 2011-2015 kanske tycker att rapporten rimmar illa med det utstakade målet "Lönsam tillväxt" och en rörelsemarginal på 3,5-4%. Jag tror dock att nuvarande åtgärder ligger väl i linje med det man tänkt sig. Hade det inte varit för nedskrivningarna så hade rörelsemarginalerna landat på 3,5%. Vilket ligger mer i nivå vad man klarat av historiskt också i medel.

Ett annat mål för femårsperioden är att använda balansräkningen "mer effektivt". Jag tolkar det som att använda mer "hävstång". Skanska har varit finansiellt starkare än andra byggbolag. I dagsläget är D/E 3,49 (2,74 2010). Man har räntebärande skulder motsvarande 36,90 kr/aktie och fastigheter till ett värde av motsvarande 63,20 kr/aktie. Än så länge har jag inte märkt att den "effektivare" användningen av balansräkningen bidragit till högre vinster. Det måhända att det gör det när de fem åren är avklarade, men jag är för den skull ej beredd att betala för den förhoppningen i nuläget. Jag vill minnas att sist jag ökade i Skanska var våren 2012.




Dina tankar kring Skanska, byggbolagen eller byggsektorn överlag?


fredag 18 juli 2014

Yara, John Deere och boktips

Yara har avlämnat Q2 rapport. Försäljningen har gått nedåt i Europa, men lägre gaspriser förbättrade marginalerna. Total omsättning ökade dock tack vare Brasilien (Bunge förvärvet).

Vinsten för H1 2014 landade på 14,66 nok vilket ger en TTM vinst på 20,56 nok/aktie. Kursen idag är på 289 nok och ger då ett PE TTM på 14.

Jag har inga nya tankar kring Yara i nuläget.

Nytt är dock att John Deere hittat in i portföljen. Den amerikanska traktor- och jordbruksmaskinstillverkaren vars framtid ser ut att vara lite "grådaskig" enligt Mr Market. Försäljningen väntas sjunka något de närmsta åren. Detta betvivlar jag ej, men jag bedömer bolaget ändock så stabilt så att det kan rida ut det. Även om jag kvalitetsmässigt inte rankar John Dere så där jättehögt (cykliskt bolag med mindre attraktiv balansräkning som rymmer gott om lån och fordringar relaterade till kundfinansieringen) så är priset kontra vad man får ändock tillräckligt förmånligt enligt mig.

John Deeres PE TTM är 9,6. Direktavkastningen är på 2,6%. Kursen är på 87,50 usd/aktie. Det här är ett bolag som funnits över 175 år och som har en betydande del av världsmarknaden. Direktavkastningen är inte jättehög men tillväxten är mer imponerande. Man dubblar vinst och utdelningar i princip vart femte år. Återköp av aktier är en förklaring till det då omsättningsökningen ligger på mer "vanliga" ca 4-6% årligen i genomsnitt.

Nuvarande vinst ligger på 9,15 usd/aktie, men jag tar med i beräkningen att den förväntas sjunka. Min tes är helt enkelt att John Deere är ett av de få billiga bolag (bland de stora som varit med ett bra tag på "banan") som är attraktivt prissatta när man försöker räkna på både vinst som vinstmultiplar.




Huruvida låga PE-tal är en relevant parameter när man köper aktier (huruvida man ökar eller sänker chansen till bra avkastning) så kan jag rekommendera  t.ex. David Dremans bok Contrarian Investment Strategies.

Bäst är naturligtvis att grunda sina beslut på sina egna erfarenheter. Det är ju trots allt det egna psyket som är den främsta parametern vid investeringar. Det svåra är dock att veta huruvida de egna erfarenheterna egentligen är signifikanta, eller har man haft tur/otur?. Därav är det bra att även ta del av andras tankar.

Vi kan inte leva om våra liv så som Tom Cruise karaktär i filmen Edge of Tomorrow och på så sätt bli några erfarenheter rikare varje gång. Vi kan dock, om vi tar oss tid, ta del av andras erfarenheter. Jag har några boktips här: Bokhyllan

onsdag 16 juli 2014

Månadens MIILF

En månad passerar fort. Det är redan mitten av Juli nu. Sålunda dags att ta en titt på MIILF-listan (Mature Investors I´d Like to Follow).



Bakgrunden till bevakningen är att om det går att hitta någonting lämpligt att själv kika närmare på. Kursnoteringen är på vilken ungefärlig nivå förvaltarna kan ha tänkts köpt på.


Skagen

Juni
Gap ca 41 usd
Lenovo ca 27 usd (om via OTC)
Hitachi ca 72 usd (om via OTC)
Massmart ca 25 usd (om via Pink-sheet)
Golar LNG ca 53 usd
Telia ca 49 kr
Bang & Olufsen ca 63 dkk




Simon Blecher

Juli
Volvo ca 93 kr
Sandvik ca 92 kr




Odin

Juni
Kone ca 31 euro
Tikkurila ca 20 euro
Sanitec ca 87 kr



Donald Yacktman

Q2
Samsung ca 1088000 won
Twenty-First Century Fox ca 33 usd
Procter & Gamble ca 81 usd
Avon Products ca 14,40 usd

lördag 12 juli 2014

Sommarbio

För drygt ett år sedan tittade jag närmare på några mediakoncerner (Disney och Time Warner). Jag gjorde även en notering om att läsa på mer om "industrin". Något jag gjort från och till. Det är en intressant bransch. Då menar jag inte exponeringen mot Hollywood-stjärnor, nej jag menar ekonomin som sådan.

Bland annat har jag fått svaret på varför många TV-kanaler i stort sett översvämmats med olika Reality-shower. Det är bland det billigaste som går att producera och ger relativt höga vinstmarginaler. De är helt enkelt kassakor. Realty-show för TV är vad skräckfilmer är för filmbranschen.Bra avkastning på investerade pengar.

Jag har också insett att skillnaden mellan fiktiva berättelser (filmer et.c.), reality shower, sport och nyheter egentligen inte finns. Det ena är inte mer seriöst än det andra. Allt finns där för att skapa och ge underhållning på olika sätt. Underhålla tittare så de fortsätter abonnera på tjänsten, skapa tittarsiffor så reklamintäkterna strömmar in. Cyniskt? Mjae jag vet inte det. Business som så mycket annat. Business som kontrolleras av några få i en oligopolliknande situation.

Samtidigt så är det lätt att förstå att "industrin" i sig är evig. Vi människor kommer aldrig sluta vilja höra en god historia. Vare sig det är sci-fi, ett nyhetsreportage, en fotbollsmatch eller se på andras liv och leverne via en reality-show. Branschen har troligen funnits alltsedan vi ställde oss på två ben och kommer antagligen fortsätta finnas tills vi kryper på alla fyra igen.

Så vilka är de stora mediakoncernerna nu då. Vi kan ta vår utgångspunkt i filmindustrin.

Filmindustrin som sådan (trots alla olika bolagslogor som förekommer vid inledningen) domineras av sex stora giganter. Direkt eller indirekt. Låt oss ta en titt på årets sommarbio.


Några av sommarens filmreleaser är Maleficent (Disney), Transformers 4 (Viacom), X-Men: Days of Future Past (Twenty-First Century Fox), The Amazing Spiderman 2 (Sony), Godzilla (Time Warner) och Neighbours (Comcast).

Där har vi också de stora giganterna. Fem av dem är media-giganter. En av dem är egentligen ett teknikbolag, men med den udda egenskapen att de tjänar pengar på sin mediaavdelning och finansavdelning, inte tekniken. 

Alla utom en uppvisar relativt goda F-score.

Time Warner  8 F-score
Viacom  8 F-score
Disney 7 F-score
Sony 6 F-score
Comcast 6 F-score
Twenty-First Centry Fox 4 F-score

M.a.o det går mycket bättre nu för många av dem än för ett tag sedan.

Min absoluta favorit är Disney, men de är prissatta därefter. "The underdog" är Sony. En potentiell turn around och det går skriva några inlägg om bara Sony och huruvida delarna är mer värda än hur helheten är prissatt just nu.

Disney har gått starkt framåt de senaste åren och gjort viktiga förvärv och vunnit rättigheter till sin sportkanal att sända fotbolls VM 2010 och 2014 (något man betalade 100 milj usd för) m.m.

Fox sägs vara på gång. Så här i VM-tider så kan väl nämnas att det är Fox som vunnit rättigheterna att sända Fotbolls VM 2018 och 2022 (något man betalar 250 milj usd för) i USA.

Time Warner har också gjort mycket rätt på senare tid. HBO har en mängd serier som skapat stort intresse världen över. Game of Thrones är bland den mest illegalt fildelade och streamade serierna, men Time Warner verkar ta det med ro då det ändå skapar så pass stor uppmärksamhet att de vinner på det i sista änden. Intresset gör att TV-kanaler världen över vill köpa in serierna för att locka tittare med = pengar till Time Warner.

Det är ju det här med eftermarknaden också. Det är ofta där de stora pengarna finns. Disney är experter på att tjäna pengar på det, men de andra mediabolagen är ej heller långt efter. Vad t.ex. en film ger för inkomster på bioduken utgör ofta enbart en 1/5 till 1/3 av den totala summan som genereras. Lika mycket som tjänas inpå bio brukar tjänas in på hemmaunderhållning i olika former och sedan kommer lika mycket till när rättigheter att sända filmen via TV säljs. Därtill licensgivning för diverse leksaker m.m.

När en film som t.ex. Disneys Frozen går upp på biodukarna sä är det med andra ord bara första steget i en lång process att tjäna pengar på en "berättelse". Content is King.

Hur är det nu då med bio och biografintäkter. Tjänar mediabolagen på själva bio-visningen? Ja och nej. För det första så utgör själva produktionen enbart drygt halva kostnaden. I regel läggs lika mycket på reklam och liknande som det kostat att göra filmen. Anledningen är att ju dyrare film du gjort ju viktigare är det att den säljer. Så när du ser produktionskostnaden för en film kan du m.a.o. dubblera den för att få reda på hur mycket filmen totalt kostat att producera och lansera.  

På själva biografen då? Ja här är ofta första veckan (ofta är en film uppe ca 4 veckor) viktig för filmbolaget. Det är då filmbolaget i regel får största andelen av intäkterna. I en del fall (i speciellt hypade filmer) så har filmbolaget t.o.m. fått allt och biograferna inget, men biografen har i alla fall rätten att visa den under premiärveckan. Biografen tjänar mest pengar på allt runt omkring, godis och dryck och liknande. I normalfallet brukar dock biografen få ca 20-25% och filmbolaget 75-80% under premiärveckan. Veckorna 2 och 3 brukar vara mer jämnt fördelat och veckorna därefter får biograferna en större andel. Sammantaget så brukar man göra bedömningen att av totalen, alla veckor, så blir det 50-50. Absolut bäst för biografer är dock att få fullsatt i en gammal (4 veckor eller äldre) film och därtill sälja mycket godis och dryck till.

Se där, det var ett litet sammandrag av några slutsatser som jag dragit. Nu tar vi en bensträckare. Glöm inte att fylla på popcorn i pausen!


onsdag 9 juli 2014

Fotbolls VM 2014

Upplösningen av fotbolls VM 2014 närmar sig. Ett event som beräknas kosta värdnationen Brasilien 14 miljarder usd. Det högsta beloppet för ett fotbolls VM någonsin. Förra gången det begav sig, 2010 i Sydafrika, beräknades kostnaden till 4 miljarder usd. Det hittills dyraraste VM:et är annars Tysklands 2006 som gick på 6 miljarder usd. 14 miljarder är m.a.o. även i dessa sammanhang en rejäl pengasumma.

Det har ju också förekommit protester mot hur pengarna använts. Protesterande menar bl.a. på att pengarna skulle vara bättre använda till andra samhällsviktig infrastruktur än just arenor. De största protesterna har dragit 100.000 människor, men i takt med att det brasilianska fotbollslaget nått framgångar på plan verkar de ha avtagit något. Nu tog framgångarna ett abrupt slut igår i matchen mot Tyskland så vi får se hur det utvecklar sig framöver.

En del menar dock på, fastän summan 14 miljarder är stor, att det lönar sig för brasiliansk ekonomi med en sådan här satsning på Fotbolls VM. Meningar hur stor påverkan egentligen är går dock isär. Exempelvis så beräknar Moodys att effekten är marginell. Ja en del sektorer gynnas men det kan ta ut sig på andra områden "Lost workdays and less business activity during the Cup will offset job creation, tourism growth and  added spendning." Inför VM 2010 i Sydafrika beräknade värdlandet att satsningen på 4 miljarder usd skulle ge 159.000 nya jobb där. Huruvida det blev så vet jag ej.

Fotbolls VM är i alla fall en storindustri och följs av drygt 1 miljard människor. Fotbolls VM sägs följas av fler människor än t.ex. de olympiska spelen. Det är FIFA som står bakom arrangemanget. En organisation som 2013 omsatte 1,4 miljarder usd. Drygt 70-90% av intäkterna årligen hänförs till VM och VM förberedelser.

FIFA delar upp sin verksamhet i 4-års planer, från VM till VM. Åren 2007-2010 omsatte man totalt 4,2 miljarder. 2,4 miljarder av de intäkterna hänfördes till försäljning av TV-rättigheter från VM i Sydafrika. 1,1 miljarder från marknadsföringsrättigheter.



Nu har ju inte siffrorna för 2014 kommit ut än, men för perioden 2011-2013 (förberedelser inför VM 2014) har man omsatt 3,7 miljarder. 1,7 miljarder från TV-rättigheter, 1,2 miljarder från marknadsföringsrättigheter. Troligen kommer ytterligare ca 1,5 miljarder adderas till omsättningen för året 2014 vilket gör att Fotbolls VM för FIFA är en ständigt växande miljardindustri.

En miljardindustri så pass intressant att t.o.m. investmentbanken Goldman Sachs gör analyser över dess mest troliga utfall..


Goldman Sachs har även analyserat effekterna av en VM-vinst för aktiemarknaden i vinnarlandet.

"There is no doubt that the World Cup captures huge attention and, with it, generates a massive amount of passion. But does it have any impact on stock markets? Our overall conclusion is that it does – at least for a brief period.Looking at history, there is a clear pattern of outperformance by the winning team in the weeks after the World Cup final. On average, the victor outperforms the global market by 3.5% in the first month."

Lost workdays and less business activity during the Cup will offset job creation, tourism growth and added spending - See more at: http://www.hollywoodreporter.com/news/world-cup-2014-economic-impact-711698#sthash.nvA3oWx6.dpuf
Effekten ska hållit i sig upp till och med tre månader för att sedan gå över och gällt alla gånger utom en sedan 1974.


Även för fotbollsponsorerna är VM "big business". Huvudsponsorerna inkluderar börsnoterade bolag så som Adidas (officiell leverantör av fotbollar till varje VM-match sedan 1970), Coca Cola  (har sett till att finnas på VM-arenorna sedan 1950), Hyundai Motor, Sony och Visa.

Andra sponsorer är Budweiser, Castrol, Continental, Johnson & Johnson, McDonalds,  brasilianska telekombolaget Oi och Yingli Solar, världens största solpanelstillverkare.

Andra bolag kommer också "in i matchen" b.l.a genom att sponsra landslagen direkt, istället för via FIFA. Inte minst Adidas konkurrent Nike. Medan Adidas sponsrar bl.a. Tyskland och Argentina så sponsrar Nike Brasilien och Nederländerna. Lika väl som det är en kamp mellan landslag är det därför en kamp mellan varumärken.

De stora marknadsföringsinsatserna av de båda aktörerna betalar sig ofta. Inte bara i försäljningsökning men i att de också kan höja vinstmarginalerna, inte minst på VM relaterade produkter. Den som sponsrar det vinnande laget brukar få se lite extra på sista raden.

Vem som vinner VM får vi se på lördag, Adidas eller Nike. Kanske avgörs det redan idag i matchen mellan Argentina och Nederländerna.

Tankar om Fotbolls VM?

tisdag 8 juli 2014

Sparande

Nu när räntan på sparkontot kan tyckas rekordlåg kan ju en del undra vad det är för ide med att spara egentligen. Varför inte bara spendera upp hela månadslönen. Sätta sprätt på det. Man får ju inget för att sätta in det på sparkontot i alla fall...

2011 gjorde SBAB en undersökning angående svenskens sparvanor och det visade sig att svensken i genomsnitt sparar 9300 kr per år. Vilket motsvarar 775 kr/månad. Män sparar i genomsnitt något mer än kvinnor (ca 2000 kr mer/år).

Minst sparar ensamstående med barn. Mest sparar familjer som består av två vuxna utan barn. Ensamstående med barn sticker också ut på det sättet att det är i den gruppen de flesta av de som helt saknar sparbuffert finns.  Tvärt om för familjer med två vuxna och utan barn. Där är det ganska vanligt att det finns en sparbuffert.

Som alla förstår så kan det skilja kraftigt mellan olika hushålls möjligheter till sparande. En ensamtående deltidsarbetande med barn kan kanske knappt avsätta lika mycket på ett år som två välbetalda heltidsarbetande vuxna utan barn kan göra i månaden. 1000 kr i månaden är kanske en stor bedrift för den förstnämnda medan 25.000 kr i månaden lätt ordnas av de sistnämnda, utan att tulla allt för mycket på livskvaliten för det i deras fall.

Det är därför jättesvårt att sätta allmängiltiga sparbelopp som rekommendation. Det måste alltid vara personligt, utifrån sina egna förutsättningar. Däremot så går det alltid ha som mål att alltid vara en sparare.

Var en sparare oavsett ränteläge. För faktum är att fast sparkontoräntan är låg så betyder inte det att sparande är onödigt. Tvärt om det kan t.o.m. i realvärde räknat vara mer värt att spara när inflationen är i stort sett 0 och sparräntan 2% än när inflationen äter upp "värdet" med 2% årligen och sparräntan ligger på 3%.

Ska vi  ändock prata någon form av relativt sparmål så är ett vanligt råd att man ska ha 1-3 nettolöner i sparbuffert. En, kan jag tycka, högst rimlig nivå. 1-3 nettolöner ger en ett någorlunda initialt skydd.

Det kan väl också vara rimligt att ha en del av bufferten i kontanter hemma. Tänk dock då på att de flesta hemförsäkringar inte täcker stöld av kontanter upp till mer än ca 3-6.000 kr.

Huvuddelen av sparbufferten gör sig antagligen bäst i ett sparkonto med insättningsgaranti utan bindningstid. Sparbufferten ska allra helst vara både skyddad som tillgänglig ganska omgående vid behov. Därtill vill man naturligtvis ha en så bra ränta som möjligt.

Personligen, även om denna blogg handlar mest om aktier, så tycker jag att en sparbuffert är A och O. Man ska inte börja köpa vare sig fonder eller aktier utan att man har en bas i form av en sparbuffert. Det är oerhört mycket lättare att klara börsens svängningar liksom livet i övrigt, om man känner att man har en buffert att falla tillbaka på om något oförutsett händer. Mardrömsscenariot är att BEHÖVA sälja fonder/aktier för att man behöver pengarna. Fonder/aktier ska man enbart sälja för att man vill sälja. Därför är det även från ett aktieperspektiv viktigt med en sparbuffert.

Ett annat sätt att räkna på hur stor sparbuffert man behöver är att inte utgå från sin månadsinkomst utan från sina eventuella mer eller mindre förväntade framtida utgifter. Man kan tänka utifrån alla möjliga olika scenarion och aspekter. Om du skulle behöva köpa ytterligare en bil p.g.a. ändrade familje/arbetsförhållanden. Vad skulle det kosta dig att köpa en ny bil? Vilken prisklass av bil kör du vanligen? Vad kostar ditt boende? Vad händer om du behöver betala dubbelt boende? Hur många månaders boende kan du täcka med din sparbuffert, 6-9 månader? o.s.v.

Alla är vi ju olika samt lever olika därför kan det vara lämpligt att tänka ut några utgiftsscenarion som kan falla in, samt då se vilken storlek på sparbufferten som kan vara lämplig. Detta för att nyansera bilden något och inte bara jämföra med den normala nettoinkomsten.

En annan väldigt viktig aspekt av det hela är att inte leva upp hela sin inkomst. Om en omställning hastigt skulle behöva göras ekonomiskt så är det svårare att rätta mun efter matsäck om man ska ställa om från att 100% av nettolönen är intecknad än om 80% är det. Håll nere kostnaderna även om det inte behövs. Det är också den mest effektiva bufferten man kan ha då det är ett dubbeleggat svärd, dels byggs en sparbuffert lättare upp, dels så är man inte lika känslig för situationer som ger minskade intäkter.

Slutligen så kan jag inte hjälpa det, men jag måste lyfta fram ett förslag ännu en gång. Låt de första 5000 kr i kapitalinkomst få tjänas skattefritt. Inför ett sådant avdrag. Det gör inte stor skillnad för de med stora belopp sparat, men gör en stor skillnad för de som har lite mindre sparbuffertar. Det skapar incitament att spara, att skaffa sig en sparbuffert.


Tankar kring sparande?

söndag 6 juli 2014

Udda börssignaler - The Lipstick Indicator m.m.

40procent20år skrev nyligen ett intressant inlägg om varningssignaler för börsen:  Varningssignaler

Det fick mig att komma och tänka på några udda företeelser som sägs visa på börshumöret. Eller vad sägs om:

The Skirt Length Theory

Lanserades på 1920-talet och går ut på att kortare kjolar blir på modet då tiderna är goda, konsumenter konsumerar gärna mer. "Spenderarkjolarna" är m.a.o. på och vi kommer få se stigande börskurser.

När modet vänder mot allt längre och mer täckande kjolar så är det tvärt om. Mörkare tider väntar...


Sedan har vi det berömda


The Lipstick Indicator 



När läppstiften blir allt framträdande och färggladare så väntar mörkare tider. Anledningen sägs vara att när konsumenter känner sig allt osäkrare och sämre till mods så försöker de kompensera detta på "articifiell" väg genom att använda allt mer smink.Mer "mjukare" sminkning betyder tvärt om bättre tider.


Slutligen


The Sports Illustrated Swimsuit Edition Cover Model Indicator 

Vilket är en indikator som nästan alltid sägs fungera för amerikanska S&P 500. Beroende på vilken nationalitet modellen har så går det förutsäga huruvida S&P 500 kommer över eller underprestera sitt historiska medel (8,3%).När modellen är från USA överpresterar indexet. När modellen har en annan nationalitet underpresterar indexet. Det ska m.a.o. visa på amerikanernas framtidstro och självförtroende.


Så varsågod. Nu har du några "verktyg"  för att kolla in börstrenden och göra din egen trendanalys i sommar.

lördag 5 juli 2014

Riksbanken och räntepolitiken

När det gäller Riksbanken och prat om räntor så kan man ibland urskilja två läger.

De som tycker att räntorna ska upp. Låg ränta eldar på fastighetspriserna (bobubblan).

De som tycker att räntorna ska ned. Hög ränta försvårar för svensk näringsverksamhet och ger därmed färre svenska arbetstillfällen.

Därtill är det stort fokus på vad Riksbanken gör och inte gör (eftersom de fastställer referensräntor).

Låt oss titta närmare på Riksbanken. Det är en av våra absolut äldsta institutioner. Dess föregångare grundades redan 1668 och är därmed världens äldsta centralbank.

Riksbanken ska vara självständig, enligt lag. Det betyder att inga politiker ska kunna detaljstyra penningpolitiken. Varför inte "direktdemokrati"? Därför att penningpolitik är en oerhört kraftfullt vapen som kan användas kortsiktigt för att ge kortsiktiga positiva effekter, men skapa långsiktiga problem som sträcker sig långt över mandatperioder. Därför har Riksbanken en särskild ställning att slå vakt om landets penningpolitik. Hade penningpolitiken varit styrd av t.ex. regeringen skulle en regering lätt kunna sänka räntan till 0,0% utan reell anledning och alla levde glada under fyra år till "festen" tog slut och en sur eftersmak tog vid till nästföljande mandatperiod.

Är Riksbanken då helt och hållet teknokratiskt? Nej, den demokratiska aspekten kommer in genom att Riksdagen utser Riksbanksfullmäktige. Riksbanksfullmäktige väljer i sin tur Direktionen för Riksbanken. Riksdagen kan dock inte gå in och styra beslut. Detta är en viktig princip för att Riksbanken ska kunna vara självständig och inte spela partipolitik. 

En sådan här viktig funktion ställer krav på tydliga regler kring hur arbetet i Riksbanken ska gå till. Riksbanken håller ett jätteviktigt instrument i sin hand, penningpolitiken. Som tur är har Riksbanken tydliga mandat.

Riksbankens mandat är två.

Se till att det finns och fungerar ett säkert och effektiv betalningssystem.

Upprätthålla ett fast penningvärde (definierat som inflation på och runt  2%). Detta för att säkerställa en hyfsad ekonomisk stabilitet för ingen ekonomi mår bra av för starka svängningar, från t.ex. deflation ena året till +10% inflation andra året.

Thats it!

Det är de två funktioner som Sveriges Riksbank har. Inget annat. Riksbanken har en särskild ställning, styrs inte direkt av folkvalda politiker, men är i gengäld också reglerad med väldigt speciella mandat på vad Riksbankens direktion får lägga sig i egentligen.

Man kan klaga på att Riksbanken  håller räntan för låg och därför (i förlängningen) trissas bostadspriser upp, men det är inte Riksbankens uppgift att reglera bostadspriser. Om vi ger dem det mandaten (vilket man iofs kan ge via en lagändring) vilka mer uppgifter ska vi lämna över? Beslut om skattesatser? Beslut om skolpolitik? Invandringspolitik? Försvarsbudgeten?

I Sverige låter vi många av de viktigaste besluten fattas av folkvalda politiker (det är ju därför vi har en demokrati), inte Riksbanksdirektioner. Det betyder att det är politiska beslut som kan användas för att reglera ovanstånde saker så som avdragsrätt för bolån, skolans läroplaner, invandringspolitik och försvarsförmåga.

Min uppfattning är att Riksbanken och direktionens ledamöter får ofta allt för mycket uppmärksamhet kring frågor de egentligen inte har (ska ha) mandat att styra. Media hjälper gärna till att skapa sådant fokus och politiker tvår gärna sina händer och pekar på Riksbanken.

Om man är oroad över en bostadsbubbla så är inte frågan vad Riksbanken ska göra åt det. Frågan är vad politikerna ska göra åt det. Alternativt får man väl inrätta ett teknokratiskt styrt bolåneinstitut som reglerar t.ex. bolåneräntor, avdragsrätt m.m. om man vill att någon "insitution" ska ha inflytande över det (och någon att skylla på).

Riksbanken syfte är att upprätthålla betalningssystemet och ett s.k. fast penningvärde.

Ränteläget

Få undgick antagligen att Sveriges Riksbank, vår centralbank, sänkte räntan nu i veckan till 0,25%.

Sänkt ränta har ju fördelen att det i regel sänker värdet på vår valuta vilket gör vår export blir billigare för andra medan vår import blir dyrare. Detta bör ge bl.a. svensk exportindustri lite extra skjuts. Exportindustrin är en jätteviktig del av svensk ekonomi. Halva BNP beräknas komma därifrån.

En av de negativa aspekterna med sänkt ränta är att det tenderar driva upp priset på tillgångar. Aktier för att det inte finns bättre alternativ att placera i, fastigheter för att det bli billigare att låna m.m.



Huruvida man jublar eller deppar över ränteläget beror väl därmed mycket på vilket perspektiv man har.

Just nu känns det lite som om större delen av världen tävlar om att ha lägst räntor. Därför tänkte jag det kunde vara intressant att kolla hur ränteläget är hos olika centralbanker världen över. Om inte annat för att ha något att jämföra med i retrospektiv.

Här följer en lista med början på lägst räntor. Räntorna visar det landets banker får betala för att låna pengar hos landets centralbank.

Tjeckien 0,05%
Japan 0,1%
ECB 0,15%
Danmark 0,2%
USA 0,25%
SVERIGE 0,25%
Schweiz 0,25%
Storbritannien 0,5%
Israel 0,75%
Kanada 1,0%
Norge 1,5%
Saudi-Arabien 2,0%
Ungern 2,3%
Australien 2,5%
Syd-Korea 2,5%
Sydafrika 5,5%
Kina 6,0%
Ryssland 7,5%
Indien 8,0%
Turkiet 8,75%
Brasilien 11,0%

Fet-markerade är de vars marknader är som mest viktiga för svensk exportindustri. Därav är det väl (min förmodan) deras ränta relativt våran som är mest avgörande för oss. Sverige följde m.a.o. ECB (sänkte senast nu i Maj 2014) och Danmark (haft nuvarande ränta alltsedan Februari 2013) i spåren . Norge har haft sin ränta sedan 2012. Huruvida en sänkning är på gång där går att spekulera i.

Länder med hög inflation håller i regel räntorna höga för att stävja inflationen. I verkligheten kan ju en lägre ränta men där inflationen är ännu lägre ge mer i reell avkastning än i högränteländer där inflationen kanske t.o.m. överstiger ränteläget.

Vad är din syn på ränteläget nu och framöver?